24
Hur väljer man tidskrift för publicering?
Scope, målgrupp, indexering, granskningshastighet, kostnader och varningssignaler, med jämförelse mellan tidskrift, preprint och populärvetenskap.
Välj helst tidskrift innan den slutliga formateringen av manuskriptet. Annars anpassar du referenser, längd och struktur till ett slumpmässigt val, får en desk reject och börjar om. Börja med vetenskaplig passform, inte med prestige.
Scope och målgrupp
Läs aims and scope och gå igenom de senaste numren. Fråga: publicerar tidskriften den här studietypen, är forskningsobjektet relevant för läsarna och förekommer liknande metoder? Ett brett ord som ”medicin” eller ”ekonomi” räcker inte.
Målgruppen påverkar framställningen. Samma resultat kan diskuteras för kliniker, metodforskare eller experter på hälsopolitik, men de behöver olika bakgrund och konsekvenser.
Indexering
Kontrollera den databas som faktiskt krävs. Om Scopus, Web of Science, MEDLINE eller en nationell lista är viktig för tjänst, anslag eller examen, sök i den officiella katalogen i stället för att lita på en logotyp på tidskriftens webbplats.
Använd inte ett enda mått som universell kvalitetsstämpel. Citeringsmönster skiljer sig kraftigt mellan fält, och en ung specialiserad tidskrift kan vara mycket relevant utan ett högt siffervärde.
Granskningstid
Titta på publicerad statistik om den finns: tid till första beslut och till publicering. Kontrollera om ”first decision” inkluderar snabba desk rejects, annars kan siffran ge en missvisande bild av den faktiska peer review-processen.
Om resultatet är tidskänsligt är hastighet viktig. Men ett löfte om avancerad sakkunniggranskning på ett dygn är en anledning att kontrollera tidskriften, inte en fördel i sig.
Kostnader
Ta reda på APC före inskickning, liksom eventuella sidavgifter, färgavgifter eller tilläggstjänster. Kontrollera avtal vid ditt lärosäte samt möjliga rabatter och avgiftsbefrielser. Kostnadsfritt för författaren betyder inte nödvändigtvis stängd åtkomst, och open access behöver inte innebära att författaren betalar.
Varningssignaler
Tveksam indexering, okända mått som marknadsförs som prestigefyllda, dold APC, massutskick utanför ditt ämne, en falsk redaktion eller löften om acceptans innan manuskriptet lästs är tydliga varningssignaler. Artikel nr 20 innehåller en fullständig checklista.
Tidskrift, preprint eller populärvetenskap
| Format | Huvuduppgift | Peer review | Akademisk publikation |
|---|---|---|---|
| Vetenskaplig tidskrift | granska och dokumentera forskning för specialister | vanligtvis ja | ja |
| Preprint | göra manuskriptet offentligt före tidskriftsbeslut | vanligtvis nej före publicering | beror på sammanhang; ersätter inte tidskrift |
| Populärvetenskaplig publikation | förklara forskning för en bred publik | ingen vetenskaplig peer review | nej |
Formaten kan samexistera om disciplinens och tidskriftens regler tillåter det. De ska inte beskrivas som samma sak.
En praktisk urvalsordning
1. Gör en lista med 5–8 tidskrifter utifrån nyckelord och litteratur du redan citerar. 2. Ta bort dem vars scope inte passar. 3. Verifiera den officiella indexeringen. 4. Jämför artikeltyper, ordgränser och datakrav. 5. Jämför tidsram och kostnad. 6. Kontrollera rykte och redaktion. 7. Välj en huvudtidskrift och en reserv, men skicka inte till båda samtidigt om parallell inskickning är förbjuden.
Checklista före valet
- tidskriften publicerar min studietyp;
- målgruppen läser faktiskt om frågan;
- indexeringen är bekräftad i primärkällan;
- APC och andra avgifter är kända;
- open-access-policyn är tydlig;
- tidsramen passar projektet;
- regler om preprints och data är lästa;
- redaktionen går att verifiera;
- author guidelines är realistiska att följa.
Jämför kompromisser, inte ett abstrakt ”bästa journal”
En tidskrift kan ha idealisk målgrupp men lång granskningstid. En annan är snabbare men tar hög APC. En tredje är gratis för författaren men läses sällan inom din smala nisch. Valet beror på vilken begränsning som är kritisk för just projektet.
Gör en tabell med fem kandidater och skilj krav från önskemål. Krav kan vara scope, tillåten artikeltyp, villkor från finansiären, etiska regler och möjlig finansiering. Önskemål kan vara hastighet, ett välkänt format, status i fältet och ett smidigt submissionsystem. Låt inte en attraktiv fördel väga upp att ett grundkrav inte uppfylls.
Bedöm tidskriften efter vad den faktiskt publicerar
Öppna flera artiklar från det senaste året och jämför ämne, metod och specialiseringsnivå med ditt manuskript. En tidskrift kan beskriva sitt scope brett men i praktiken nästan bara publicera en deldisciplin.
Se på textlängd, antal figurer, vanliga statistiska metoder och vilka frågor som syns i titlar och abstracts. Målet är inte att kopiera någon annans struktur utan att kontrollera om redaktionen känner igen ditt manuskript som en typ av text som hör hemma där.
När du kan fråga redaktören före inskickning
Om ämnet ligger nära kanten av tidskriftens scope kan en kort presubmission inquiry spara tid, om tidskriften erbjuder det. Ange forskningsfråga, artikeltyp och varför den passar målgruppen. Skicka inte en lång presentation av författarna.
Ett svar som säger att du får skicka in är inte ett löfte om acceptans. Det betyder normalt bara att ämnet inte uppenbart ligger utanför tidskriftens område.
Kontrollera att artikeltypen fortfarande tas emot
Gamla rekommendationer blir snabbt inaktuella. En tidskrift kan byta förlag, ändra scope, upphöra eller tillfälligt stänga vissa artikeltyper. Kontrollera aktuella författarinstruktioner och senaste nummer före slutlig formatering.
Om två tidskrifter verkar lika lämpliga, diskutera valet med alla medförfattare innan formateringen. Någon kanske känner målgruppen bättre, någon känner till licenskrav i anslaget och någon vet att budgeten inte täcker APC. Ett tidigt beslut sparar omarbete.
Välj inte en tidskrift bara för att en kollega nyligen publicerade där. Deras ämne, finansiering, budget och tidsplan kan ha varit helt annorlunda.
Var forskningen kan förklaras för allmänheten
Valet av vetenskaplig tidskrift löser den akademiska publiceringsuppgiften. Kommunikation med allmänheten är separat. Science Official i Mosaic är en populärvetenskaplig publikation: den kan förklara forskning för läsare men ersätter inte en vetenskaplig tidskrift.
Vad Columnist ger
Via Columnist kan en forskare publicera en populärvetenskaplig krönika utan vetenskaplig peer review. Texten får författarnamn, datum och plats i en publikation i nätverket. Det är användbart för offentlig förklaring, men kan inte räknas som en sakkunniggranskad forskningsartikel.
Välj vetenskaplig tidskrift för den akademiska uppgiften och publicera en separat förklaring via Columnist, adress columnist.mib.news.
FAQ
Hur vet jag om scope passar?
Läs både scope-texten och färska artiklar. Om din studietyp och målgrupp saknas i praktiken räcker inte ett gemensamt brett ämnesord.
Ska jag välja tidskriften med högst impact factor?
Inte automatiskt. Ämnespassning och målgrupp kommer först. Metriker kan vara ett kriterium men ersätter inte redaktionell relevans.
Hur kontrollerar jag indexering?
Sök i den officiella katalogen för den databas du behöver, med tidskriftens titel och ISSN. En logotyp på webbplatsen är inget bevis.
Kan jag lägga ut en preprint först?
Det beror på tidskrift och disciplin. Många tillåter preprints, men kontrollera den aktuella policyn innan publicering.
Läsandet är halva. Den andra halvan är en krönika med ditt namn på, i en riktig publikation.
Börja skriva